Nätneutralitet och yttrandefrihet

Innehållsförteckning
1 Inledning
1.1 Nätneutralitet – bakgrund och problemformulering
1.2 Nätneutralitet och demokrati
1.3 Syfte
1.4 Metod
1.5 Disposition
1.6 Avgränsning och begreppsanvändning
2 Hur reglerar EU internet?
2.1 Inledning
2.2 Telekomregleringen
2.2.1 Telekompaket
2.2.2 Övrig telekomreglering
2.2.3 Förslag till ny förordning om elektronisk kommunikation
2.3 Innehållsreglering
2.3.1 Allmänt
2.3.2 IPRED
2.3.3 Det allmänna dataskyddsdirektivet
3 Hur regleras mänskliga rättigheter?
3.1 Ett pluralistiskt rättighetsskydd
3.2 Yttrandefrihet
3.2.1 EU:s kompetens
3.2.2 Stadgan
3.2.3 EKMR
3.2.4 Svenska grundlagar
3.3 Yttrandefrihet mellan enskilda
3.3.1 Drittwirkung enligt EKMR
3.3.2 Positiva skyldigheter enligt Stadgan
3.3.3 Positiva skyldigheter enligt svensk rätt
4 Vilket skydd finns för nätneutraliteten idag?
4.1 Inledning
4.2 Nätneutralitetens reglering enligt telekomdirektiven
4.2.1 Valfrihet – Ramdirektivet & USO-direktivet
4.2.2 Transparens – USO-direktivet
4.2.3 Tjänstekvalitet – USO-direktivet artikel 22.3
4.2.4 Integritet – E-dataskyddsdirektivet
4.3 Hur trafikstyrning används idag
4.3.1 Uppmärksammade fall av trafikstyrning
4.3.2 Rapporter om bruket av trafikstyrning
4.3.3 Samspelet mellan reglering och branschpraxis
4.4 Nationell implementering och ytterligare åtgärder
4.4.1 Sverige
4.4.2 Nederländerna
4.5 Hur kan rättigheterna användas vid tolkning?
5 Nätneutralitet enligt Förslaget
5.1 Nätneutraliteten uttryckligen reglerad
5.2 Förbud mot negativ särbehandling
5.2.1 Huvudregel
5.2.2 Undantag
5.3 Positiv särbehandling uttryckligen tillåten
5.4 Rättsmedel.
5.5 Övriga regler fortsätter att gälla
5.6 Sammanfattning av remissinstansernas åsikter
5.7 Vad innebär förslaget för den praktiska yttrandefriheten?
5.8 Förslaget förenlighet med den lagstadgade yttrandefriheten
6 Utrymmet för nationell reglering
7 Slutsats

Käll- och litteraturförteckning
Bilaga 1 – Förslaget artikel 23

Inledning

1.1 Nätneutralitet – bakgrund och problemformulering

Med nätneutralitet menas en ordning där all data som skickas över internet behandlas på samma sätt och skickas i turordning utan att operatören tar ställning till innehåll eller avsändare. När nätneutralitet råder hanterar operatörerna informationsöverföringen neutralt – de är både okunniga och obrydda i fråga om vad de levererar, om någon leverans bör prioriteras eller hur krävande överföringen är.

En konsekvens av ett sådant system är att operatörer förhindras att utnyttja sin ställning genom att blockera konkurrerande tjänster. Tjänsteleverantörer förhindras också snedvrida konkurrensen genom att köpa sig företräde till bandbredd. Vidare förhindras operatörer agera polis över internet genom att blockera kontroversiellt innehåll. Operatörer kan inte heller differentiera sin prissättning genom att ta betalt för olika innehållstjänster, utan endast för konsumerad tid eller datamängd.

En av de första gångerna som debatten om nätneutralitet nådde den bredare allmänheten var 2005, då en amerikansk operatör meddelande att man hade för avsikt att börja ta betalt av stora tjänsteleverantörer för att göra den trafik de sände ut tillgänglig genom deras nät, även om dessa planer aldrig blev verklighet.2 Att operatörerna vid denna tid började visa intresse för att på olika sätt frångå den klassiska neutrala modellen av att skicka informationspaket i turordning och utan mannamån hade flera anledningar.

Den snabba utvecklingen av resurskrävande tjänster ledde till att operatörerna tvingades till kostsamma utbyggnader för att kunna leverera utlovad kvalitet. Den hårda konkurrensen på operatörsmarknaden, vilken ledde till en prissättning som i vissa fall endast byggt på framtida förväntade intäkter, gjorde att operatörerna inte alltid kunde kompensera sig med högre priser mot slutkunder. Till råga på allt gick de stora vinsterna av den ökade kapaciteten till de tjänsteleverantörer, såsom YouTube, som överbelastade deras nät.

Av denna anledning kunde operatörerna anse det naturligt att antingen börja ta betalt av slutkunderna per tjänst (istället för per 1 Se Thoresson, A, spärrar och gräddfiler – om nätneutralitet på internet, s 7. Jfr Kommissionen, Ett öppet internet och nätneutralitet i Europa, Bryssel den 19.4.2011 KOM(2011) 222 slutlig, s 3, som i brist på legal definition av begreppet utgår från Ramdirektivets (se nedan 4.2.1) stadgande om att slutanvändares tillgång till information och fria tillgång till tjänster ska främjas. 2 Hälsoläget i .SE 2011, Nätneutralitet – Operatörernas påverkan på Internettrafik, s 6. 1 datamängd eller tid) eller ta betalt direkt av tjänsteleverantörerna för att förmedla deras trafik.

Båda dessa affärsmodeller kräver givetvis att operatörerna antingen kan hota med att annars blockera sådana tjänster, eller erbjuda någon form av prioritering i gengäld mot betalning. Även motverkande av överbelastningen kräver att operatörerna kan vidta vissa typer av trafikstyrningsåtgärder, såsom att begränsa utrymmet för vissa användare eller viss användning som är ovanligt belastande.4 Utan sådana åtgärder riskerar vissa användares överutnyttjande av kapacitetskrävande tjänster medföra att även mer resursekonomisk användning blir kraftigt fördröjd – det kan exempelvis anses rimligt att om två personer delar samma lina och den ena skickar små textfiler över ett chatt-program, och den andra laddar ner ett stort antal TV-serier, att de korta textmeddelandena antingen ges företräde, eller att det finns en gräns för hur mycket filmkonsumenten får belasta nätet, för att meddelandena ska kunna komma fram i tid.

Det ska dock nämnas att dessa påståenden inte står oemotsagda. Den norska Post og teletilsynet har bemött bland annat påståendet att trafikhantering är nödvändig för att motverka överbelastning med att det finns nätneutrala modeller som kan leda till samma resultat. Mot att tjänsteleverantörerna inte betalar för den belastning de skapar invänds att dessa dels betalar för sin egen infrastruktur och sin anslutning, dels att det är innehållet dessa erbjuder som gör anslutningar med hög kapacitet attraktivt för konsumenterna, vilket operatörerna tjänar på genom att kunna sälja dyrare abonnemang med högre kapacitet.6 Vid författandet av denna uppsats finns ingen ambition att utreda vilka ekonomiska och tekniska påståenden som är sanna när ord står mot ord, men däremot att beskriva debatten och de motstående intressena.

Förutom att förhindra överbelastning har operatörerna ett ytterligare incitament att frångå principen om nätneutralitet. Slopad nätneutralitet ger nämligen möjlighet att freda sig från konkurrens. Leverantörer av mobiltelefoni med tillhörande mobilt bredband har på sistone sett sina dyra utlandssamtal delvis utkonkurrerande av gratis IPtelefoni (t ex Skype och Viber). Genom att helt enkelt blockera dessa tjänster i sina nät kan man tvinga tillbaka kunderna till ordinarie utlandssamtal.7 Trafikstyrning i någon 3 Hälsoläget i .SE 2011, Nätneutralitet – Operatörernas påverkan på Internettrafik, s 6. 4 Hälsoläget i .SE 2011, Nätneutralitet – Operatörernas påverkan på Internettrafik, s 7 ff. 5 Jfr HI3G Access AB, remissvar N2013/4192/ITP, p 3.4. 6 Frode Sørensen, Post- og teletilsynet, 10 myter om nettnøytralitet, 26/3 2013, (12/2 2014), http://www.npt.no/aktuelt/nyheter/10-myter-om-nettn%C3%B8ytralitet. 7 Hälsoläget i .SE 2011, Nätneutralitet – Operatörernas påverkan på Internettrafik, s 10. Detta utvecklas nedan. 2 mån är också ofta är nödvändigt för att uppnå mer oförargliga syften, som att förhindra spridning av virus eller andra former av attacker.

Enligt en undersökning genomförd av kommissionen har 24 % av de tillfrågade svarat att de upplevt blockering av innehåll vid användning av internetuppkoppling i hemmet, och 25 % vid användning av mobilt internet.8 Enligt en rapport från Berec (se nedan 2.2.2) drabbar detta främst P2P tjänster och IP-telefoni.9 Vidare är trafikstyrnings- åtgärder i syfte att motverka överbelastning vanligt förekommande, och en minoritet av operatörerna använder trafikstyrning för att motverka skadlig kommunikation, såsom virus, eller för att erbjuda prioriterade tjänster (se nedan 4.3.2).

Leave a Reply

Your email address will not be published.